torsdag 1 april 2010

Chick lit


DEN MAN ÄLSKAR; Emily Griffin

Jag läser inte så mycket chick-lit. Inte för att jag har någonting direkt emot det, mer att det kanske inte är vad jag väljer att läsa i första hand. Så, jag vet egentligen inte varför DEN MAN ÄLSKAR fick följa med lite annat smått och gott hem vid det senaste besöket på adlibris.

Det var väl trevlig läsning innan jag somnade på kvällen, men inte mer än så. Främst för att jag inte fick någon riktig känsla för huvudpersonen. Jag tyckte helt enkelt inte speciellt mycket om henne. Jag tyckte för all del inte illa om henne heller, hon lämnade mig oberörd. För mig var hon helt ointressant.

Huvudpersonen heter Ellen Demsey och är gift med Andy. Andy kommer ifrån en ”fin” och rik familj från Atlanta, Georgia. Ellen själv kommer ifrån helt andra uppväxtförhållanden. Hennes biljett in i den här andra världen kom med Andys lillasyster som var Ellens rumskamrat under college tiden. De två förblev vänner även efter skoltiden och flyttade till New York tillsammans där de från början delade lägenhet.

Under den här perioden i Ellens liv träffade hon Leo som hon blev förälskad i. De två skiljdes åt efter ett gräl en Nyårsdag och har inte talat med varandra sedan dess. Tills tre månader in i Ellen och Andys äktenskap då de råkar springa på varandra på gatan. I och med mötet med Leo börjar Ellen ifrågasätta sitt nuvarande bekväma liv med Andy och undrar om hon valt rätt?

Något som slår mig är att på något plan påminner det här mig om, som jag ser det föregångaren till chick-lit, Nutidsromantiken, med Rosamunde Pilcher och Snäcksamlarna som någon sorts norm. Nu är det ju svårt att jämföra New York och Atlanta med Cornwall och Skottland, men ändå.

Det är någonting med att familjen är viktig och att äktenskapet med tryggheten det innebär är det rätta. Samt att jag fick en vag känsla av att befinna mig i Pilcher-land när Andys föräldrahem beskrivs med dess stora inbjudande fåtöljer och soffor.

Eftersom DEN MAN ÄLSKAR är den enda roman av Emily Griffin jag läst ska jag inte säga för mycket, men det lockar inte till någon vidare läsning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar