Glad...

Titel; Hitta Violet Park
Författare; Jenny Valentine
Förlag; Atrium

...blev jag när jag fick hem Hitta Viloet Park av Janny Valentine i brevlådan! Jag har tidigare läst den på engelska och haft med den på bokprat, och jag tycker verkligen väldigt mycket om den här boken. Liksom den andra jag läst av författaren, Broken Soup. Nu hoppas jag på en översättning där också, samt av Ant colony, som jag inte läst själv ännu men definitivt kommer att göra.

I hitta Violet Park råkar Lucas Swain efter en sen natt, eller tidig morgon egentligen, få syn på en urna med någons aska inne på en liten rörig taxistation. Utan att egentligen veta varför så tar han illa vid sig då han får reda på att det är en gammal dams aska som finns i urnan. Lucas känner sig märkligt dragen till den gamla (döda) damen och vill inte att hennes aska ska behöva stå kvar på den lilla kvalmiga och smutsiga taxistationen. Utan närmare eftertanke ser han till att få urnan därifrån och börjar sedan leta efter ledtrådar till vem denna kvinna var. Till en början har han förstås ingen aning om att han genom att leta efter ledtrådar till Violet Parks liv, också kommer sin egen pappas försvinnande mycket nära.

Det här är en jättfin berättelse om att hitta sig själv och komma till insikt, genom att leta efter andra. Underbart inkännande och sympatiska (och också några mindre sympatiska) karaktärer, som man (läs jag!) känner att man skulle vilja träffa i verkliga livet.

De tusende

Titel; De tusende
Författare; Petter Lidbeck
Illustratör; Max Elmberg Sjöholm
Förlag; Natur & Kultur

Jag känner mig lite kluven till De tusende. Det är utan tvekan en spännande, lättläst berättelse som är fint illustrerad av Max Elmberg Sjöholm, det är inte det jag reagerar på. De händelser i boken jag känner mig kluven inför är det våld, som inte skrivs rätt ut men som ända framgår tydligt, som Gecko (en av de tusende) utsätter Gabrielle för och också Gabrielles hämnd mot Gecko. Det känns obehagligt och det gör att jag känner mig osäker på hur långt ner i åldrarna jag vill rekommendera boken.

Men, jag tror egentligen inte att det har så stor betydelse, för jag tror att många elever kommer att låna och läsa den här boken vare sig jag rekommenderar/bokpratar om den eller inte!


Det hela utspelar sig i en framtid där en dödlig, pestliknande sjukdom har skördat och fortfarande skördar många liv varje dag. De som blir sjuka transporteras till en närliggande ö, där de tas omhand av De tusende. En på tusen överlever nämligen sjukdomen. Men, de är också de värsta smittbärarna så de hålls isolerade från de ännu inte smittade.

Deras arbete är att ta hand om de sjuka under deras sista dagar i livet och därefter bränna deras kroppar. Ett tungt och tröstlöst arbete. En av de överlevande på ön, Gecko (som nämndes ovan), är inte alls nöjd med hur de tusende behandlas. Han vill ha förändring och vill att de överlevande ska göra uppror. Det är trots allt de som kommer att finnas kvar när alla andra är borta. Han vill snabba på förloppet något. Smuggla tillbaka smittbärare till fastlandet för att smittan ska spridas så snabbt som möjligt.

Andra är emot Geckos förslag och tycker det kan liknas vid mord. Bland annat kaptenen som kör färjan fram och tillbaka till fastlandet, vår namnlösa huvudperson och hans vän Mercer. Saken ställs på sin spets då kaptenens dotter är en av de smittade som kommer för att ta färjan till ön.

Som sagt, lättläst, spännande och ganska våldsam dystopi med mycket tänkvärt innehåll. Jag reagerar som sagt starkt på en del av innehållet och vissa bilder i boken. Omslaget tror jag lockar läsare som jag tycker är för unga med tanke på vissa händelser och bilder.

Fienden

Titel; Fienden (2010)
Författare; Charlie Higson
Förlag; Bonnier Carlsen

FIENDEN; Charlie Higson

Det här är en riktigt läskig sak! Det är en snyggt skriven dystopi med starka kopplingar till både Flugornas herre och Hungerspelen.

Det har brutit ut en epidemi på jorden. Alla över 14 år antingen dör eller blir smittade. De som smittats blir vanställda, får hemska bölder och sår och uppträder mycket hotfullt. de blir som ett slags zombies...Och de är mycket hungriga...

Barnen som blivit kvar måste hjälpas åt för att överleva. De måste ta hand om de små, skaffa mat och se till att alla är trygga. Inte helt lätt när det finns en massa vuxna därute som bara väntar på att kasta sig över dem. En av de värsta sakerna med den här boken, för mig, var att de där hemska vuxna kallas för mammor och pappor...

Det är, som sagt, en riktigt ruskig bok, men också tänkvärd. Någonting, vi vet inte vad har orsakat katastrofen. Troligtvis så har det hela att göra med hur vi har hanterat vår jord och dess resurser. Det tog slut helt enkelt, man måste börja om från början.

Sedan handlar det också mycket om vänskap, maktförhållanden och hur bräckligt allt är. Hur lätt det är att dras med och att ansluta sig till de som verkar starkast, även om ens samvete och hjärta egentligen vet att det är fel.

Det här är första delen i en serie och den slutar med en helt otroligt spännande cliff hanger...Så det är bara att vackert vänta tills fortsättningen kommer ut. Jag kommer definitivt att läsa tvåan, även om den var lite i mesta laget för mig! Jag måste få veta vad som händer med Sam, Achilleus, Maxie och de andra...

Önskar jag skrivit den själv...

HIMLEN BÖRJAR HÄR; Jandy Nelson

Ytterligare en bok som jag önskar jag skrivit själv. Jag har inte hunnit så jättelångt, men åh vad jag gillar! Underbart språk, påminner lite om OM JAG STANNAR av Gayle Forman,  som ju också är en favorit. Men när jag tänker efter så kanske det mest har med musikreferenserna att göra.

Det här är en debutroman, författaren har tidigare skrivit poesi, och jag hoppas verkligen det kommer fler romaner.

Ta bara en sådan sak som den engelska titeln; The sky is Everywhere. Mmmm, underbart. Himlen börjar här är också fint, men inte lika klockrent.

Återkommer när jag läst färdigt.

Nygammal favorit

DEN HEMLIGA TRÄDGÅRDEN; Frances Hodgson Burnett


Den här fantastiskt fina utgåvan av Den hemliga trädgården fick jag som recensionsexemplar av Wahlströms härom veckan, och blev så klart väldigt glad för det!

Den är fylld av fina illustrationer gjorda av Robert Ingpen. Jag har läst den här boken för längesedan, men var naturligtvis tvungen att läsa om den nu. Den ska också med på några bokprat framöver hade jag tänkt.

Boken, som är en riktig barn/ungdomsklassiker, handlar om Mary Lennox som är 10 år. Hon bor tillsammans med sin familj i Indien. Pappan är militär och mamman ägnar sig mest åt societetsliv. Mary träffar ingen av föräldrarna särskilt mycket, men lever för övrigt ett bekvämt liv med tjänare som uppfyller alla hennes, åtminstone materiella, önskningar.

Då hela Marys familj förutom Mary själv dör i kolera, skickas hon hem till England, till pappans systers man Archibald Craven som är Marys förmyndare. Fastern är död och farbrodern lever tillsammans med sin sjuklige son, Colin, i ett spöklikt gammalt hus som heter Misselthwaite Manor.

Det är som en utvecklingsroman i miniformat litegrand. Mary som är blek, tunn, missunnsam och sjuklig när hon anländer till godset, förvandlas med hjälp av frisk luft, riktig mat, ett hopprep och nya vänner till en pigg, omtänksam och klok liten tjej.

Det är som en saga, man får läsa boken som en sådan. Jag tycker mycket om den här berättelsen, även om man får vara medveten om att den är väldigt tillrättalagd och lite präktig.

Jag måste berätta

JAG MÅSTE BERÄTTA; Magda Eggers

När Magda Eggers sitter på ett tåg på väg till Gislaved för att besöka en gymnasieskola och senare under kvällen biblioteket, slungas hon av tågets dunkande i minnet tillbaka till år 1944 och en annan, fruktansvärd tågresa. Hon är inbjuden till Gislaved för att berätta om sina upplevelser under andra världskriget.

Magda kom tillsammans med sin lillasyster Eva till Sverige med de vita bussarna 1945. De två systrarna var de enda överlevande i familjen. Totalt dog 40 personer ur deras släkt mördades i förintelselägren. Det här är en kort och ganska lättläst bok, den är på knappt hundra sidor. Men även om den inte har så många sidor, så innehåller den fruktansvärt mycket smärta. Det är en intensiv historia, berättad i korta drag. Nästan fragmentarisk. Korta kapitel för oss vidare genom Magdas och hennes familjs liv.

Trots det korta formatet så tycker jag att man gör sig en klar bild över situationen i  den Ungerska staden Kirsvárda, där Magda är född, innan och under krigsutbrottet. Man ser klart och tydligt framför sig hur lycklig hennes barndom var, hur härligt livet var, för att sedan övergå till en ren mardröm.

En bok föra alla att läsa, perfekt som bredvidläsning vid arbete om andra världskriget.

Svarta fåglar

SVARTA FÅGLAR; Mikael Salmson och Lars Sundström


Det här känns nästan som en Fantasy bok, men det är det inte. Det är förr i tiden känsla, kanske medeltiden? Påhittade länder och folk, men inga trollkarlar eller magiska svärd eller liknande. Lite grand som i vissa miljöer i sagan om ringen filmerna.

Boken tar upp allvarliga ämnen, som krig och utanförskap. Det var ett krig som pågick för trettio år sedan mellan två folkslag. Nu håller det på att blossa upp igen. Det handlar om hämndlystnad, att hämnas de människor man förlorade då, för trettio år sedan.
Vi möter två olika folkslag; Makeberna och Tekitierna. Tekitierna är lite mer krigiska, de har hästar och spjut, medan Mabekerna lever som bönder mer stillsamt i sin dalgång. Amik, som huvudpersonen heter ser när han är ute och vaktar familjens får, två ryttare som måste vara tekitier. Efter detta drar kriget igång. Många i dalen lyckas till en början fly, och däribland finns Amik och hans mamma. Pappan gick ut i strid och kom aldrig tillbaka.

Bland de flyende finns människor som inte tycker om Amik och hans mamma. Mamman kommer nämligen från Tekitien från början. Eller rättare sagt hennes egen mamma flydde från sin man som var elak, och tog sig till Makebernas dal. Där blev hon väl omhändertagen och där växte hennes dotter, Amiks mamma upp, och träffade så småningom Amiks pappa. Nu när det är krig mellan de båda folken är det några som inte vill ha Amík och hans mamma i närheten.

De som är på flykt tar sig till ett kloster i närheten där de till en början finner en fristad. Sedan kommer verkligheten ifatt dem här också, och de måste ta sig ifrån klostret för att söka skydd på andra ställen. Det är en spännande lättläst bok, som tar upp ständigt aktuella frågor som exempelvis hur man behandlar människor som har en annan bakgrund än en själv.

Även om boken känns avslutad så får jag en känsla av att det kommer fler böcker om Amik. Det finns absolut trådar att spinna vidare på. Vi får se!

Kram från alice

KRAM FRÅN ALICE; Suzanne LaFleur


När boken börjar så är Alice ensam hemma. Man förstår tidigt att någonting hemskt har hänt. Hon måste klara sig själv, maten börjar ta slut och hon måsta handla. Det är stökigt i huset och hon är orolig att någon ska komma på besök. Vad ska hon säga då? Tänk om någon av tanterna som brukade komma då i början, kommer tillbaka? Och var är hennes mamma?

Tillslut, efter ett par tre dagar kanske kommer Alice mormor till huset. Hon förstår direkt att allt inte står rätt till och tar med sig Alice hem till sig. Man förstår att Alice är ledsen, rädd och känner sig sviken av sin mamma, men det tar ett tag innan man får klart för sig vad det egentligen är som har hänt. Man får vissa bitar här och där.

Alice blir i alla fall kvar där hos mormodern hela sommarlovet, och ända fram tills det att skolan ska börja. Det blir så att hon börjar i en ny skola och börjar så smått känna sig hemma här, hon finner sig tillrätta. Hon får en bästa kompis i Bridget som bor i huset bredvid mormodern. Hon får bra kontakt med kuratorn på skolan. Men, hela tiden finns mamman med i bakgrunden. Varför kommer hon inte tillbaka? Är hon arg på Alice? Har Alice gjort något fel? Ibland längtar Alice helt förtvivlat efter sin mamma och ibland vill hon aldrig mer träffa henne.

Alice mår bra av mormoderns rutiner. Hjälpa till i trädgården, göra läxor, skriva ned sina tankar som kuratorn ber henne att göra. Alice mår också väldigt bra av att umgås med Bridgets familj, de tar sig an henne och gör att hon känner sig trygg och efterlängtad.

När sedan den dagen kommer då det är dags för Alice att kanske flytta tillbaka till sin mamma så är hon inte så säker längre. Kanske är hon inte riktigt mogen ännu. Kanske är hon fortfarande rädd att något skall hända igen. Kommer hon att bli lämnad ensam en gång till? Man får som läsare också, på avstånd, via brev och telefonsamtal följa mammans svåra väg tillbaka till ett normalt liv. Ett liv där hon så klart vill ha Alice hos sig.

Alice är en klok liten tjej, och det här är, tycker jag, en väldigt fin berättelse. Alice är 11 år i boken, men jag tycker nog att man ska vara något äldre för att kunna ta till sig och förstå boken på rätt sätt. Sorglig är den också förstås, men med en ljusning på slutet. Alice mår trots allt ganska bra när vi lämnar henne. Det här är en bok som hänger med länge. Den hittar tillbaka in i mina tankar långt efter det att jag läst ut den.

Själens osalig längtan

SJÄLENS OSALIGA LÄNGTAN; Audrey Niffeneger

Jag har inte läst Tidsresenärens hustru och kan alltså inte göra någon jämförelse med Niffenegers debut. När jag läste om SOL tänkte jag att, wow, det här är något för mig; dysfunktionell familj med mörka hemligheter, och dessutom två (!) tvillingpar…låter som om det skulle passa mig utmärkt.

Det gjorde det också. Tror jag i alla fall. Fast inte riktigt hela vägen. Slutet kändes inte helt hundra.

Boken handlar om tvillingarna Julia och Valentina som får ärva sin mosters lägenhet bredvid Highgate kyrkogården i London. Detta är lite märkligt då de själva är bosatta i Chicago och aldrig har träffat sin moster. Som är deras mammas tvilling…mmm, börjar bra!

Någonting hände då Elspeth (mostern) och Edie (mamman) var i 20-års ålders. Något som gjorde att de bröt med varandra för att aldrig ses igen. Detta efter att ha varit helt oskiljaktiga ända sedan de var riktigt små. Precis som Julia och Valentina är nu. De gör allt ihop, klär sig likadant och tycker likadant. Eller? Sakta börjar Valentina, efter det att de kommit till London, att börja ifrågasätta deras sätt att leva.

Till saken hör också att Elspeth inte riktigt har lämnat lägenheten. Hon är död, men hennes ande eller väsen dröjer sig kvar. Först bara som en känsla, men sedan kan man t o m se henne, om än svagt. Tvillingarna och Robert, Elspeths unge älskare som bor i samma hus och har en framträdande roll i boken, kommunicerar med Elspeth genom skrift.

I samma hus bor också Martin som lider av svår ångest och tvångstankar. Hans fru har precis lämnat honom och flyttat tillbaka till Amsterdam där hon kommer ifrån. Martin kan inte gå utanför dörren utan håller sig inne i lägenheten där han maniskt skurar golv och duschar. Julia fattar tycke för Martin och bestämmer sig för att hjälpa honom. Jag vet inte riktigt om det kanske är just historien om Martin och hans fru som gör att jag inte får något riktigt grepp om berättelsen. Deras del i historien känns lite som om den inte riktigt behöver finnas där?

Jag skulle också vilja veta mer om Valentinas drastiska beslut. Det känns motstridigt. Varför vill hon, när hon äntligen börjat frigöra sig ifrån Julia och börjat längta efter att göra något eget, ta till så drastiska åtgärder? Naturligtvis anar hon inte Elspeths motiv för att hjälpa henne. Men ändå? Och Robert, förstår han redan från början vad som skall hända? Nja, jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Jag vet att jag VILL tycka bra om den och jag vet också att jag ska läsa Tidsresenärens hustru.

Om jag stannar

OM JAG STANNAR; Gayle Forman

En sorglig, vacker och tycker jag, underbar bok!

Vi träffar Mia, som spelar cello och har sökt (och blir förmodligen antagen) till Juilliard efter high school.

Mia lever med sin mamma, pappa och lillebror Teddy i en starkt sammansvetsad familj. Hela familjen är musikalisk. Mia har gjort lite av en omvänd musikalisk revolt då hon fastnat för klassisk musik. Mamman och pappan är före detta punkare och trodde först inte riktigt på Mias intresse för klassiskt. Men, när de förstod att hon menade allvar hade hon deras fulla stöd.

Det finns en pojkvän också, Adam, som spelar i band. Även här finns en liten ”smak konflikt” gällande musik. Musikaliskt ligger Adam närmare Mias föräldrar än Mia själv.

Dagen då hela livet förändras för Mia har skolorna i staden stängt på grund av snöoväder. Mias pappa är lärare, så han får också ledigt. För att de ska kunna göra någonting tillsammans hela familjen tar mamman ledigt och så ger de sig iväg med bilen för att hälsa på bekanta. De kommer inte långt innan de är med om en bilolycka där alla utom Mia dör.

Vi får följa vad som händer genom Mias utomkroppsliga upplevelser. Från början tror hon att lillebror fortfarande lever, men får efter ett tag reda på att även han omkommit. Mia hör och ser allt som händer ovanifrån. Hon ser sina släktingar och vänner som vakar över henne, och hon ser sin pojkvän när han kommer för att träffa henne. Parallellt får vi hela tiden tillbakablickar i Mias liv som gör att historien blir komplett.

Till slut förstår Mia att hon kan välja. Det handlar om hennes egen vilja att stanna kvar i livet utan sin närmsta familj, men med släkt och vänner som älskar henne. Eller om hon väljer att släppa taget och försvinna ifrån dem.

Jag blev helt tagen av den här boken. Den grep mig från allra första sidan. Fint språk, och väl sammansatta personligheter gör att det är en fröjd att läsa. Även om jag satt för mig själv och snyftade de två sista kapitlen i boken…