Nu har jag läst ut Revolt av Suzanne Collins. Tredje delen i trilogin om Hungerspelen . Har ni inte läst de två första delarna så vänta med att läsa det här inlägget, så jag inte avslöjar för mycket!
Ovanligt nog så tyckte jag nog bäst om andra delen, Fatta eld. Jag kan inte riktigt förklara varför, men jag tror det kan bero på att det hände lite väl mycket i trean. Missförstå mig rätt! Jag tyckte mycket om även Revolt, men jag känner mig en smula tom nu efteråt. Som om det saknades någonting. Kanske beror det helt enkelt på att jag skulle vilja ha mer information om vad som hände med Gale på slutet. Sedan så tyckte jag att Katniss släppte den sista krigsscenen lite väl lätt. Vad hände egentligen? Vem beordrade vad etc. I och med Katniss val med pilbågen på slutet så måste hon ju ändå ha bestämt sig för vad hon tror är sant? Eller? Är det då troligt att hon skulle låta det vara? Med tanke på Gales troliga inblandning? Jag blir lite förvirrad här. I och för sig så svarar väl Gale själv på den frågan, på ett sätt, när han menar att hon aldrig kommer att kunna släppa tanken.
Revolt är våldsammare än de två tidigare delarna, som är ganska våldsamma de också. Många som man fått följa och fästa sig vid dör. Collins tar livet av ganska många av mina favoriter...Man kan inte anklaga henne för att vara sentimental.
Det är svårt, näst intill omöjligt, att förhålla sig till en del i taget. Som helhet är det en fantastiskt spännande och välskriven berättelse. Intrigerna tätnar, storyn blir mörkare, huvudpersonerna drivs av kriget att utföra handlingar de aldrig skulle göra under normala omständigheter. Men så är det ju. Krig och hemska händelser förändrar människor. Ingen som varit med om någonting våldsamt går ur händelsen som exakt samma person som tidigare.
Jag vill varmt rekommendera serien om Hungerspelen, Katniss och de andra. Och absolut inte bara till ungdomar. Det här är böcker som passar alla åldrar. Ja, inte för unga då förstås, de är bitvis riktigt otäcka.
Slutet, ja. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om slutet. Ljust på ett sätt så klart. För ljust med tanke på allt som hände, kanske? Ett tag trodde jag absolut inte att det skulle bli på det här viset. Jag trodde Peeta skulle offras, och jag är glad att så inte skedde. Så, på ett sätt slutar det som en solskenshistoria, med att de bägge får varandra på slutet. Men, till vilket pris? Hungerspelen, Fatta eld och Revolt kommer att hänga med i mina tankar ett bra tag, tror jag. Mycket att fundera över.
