måndag 28 februari 2011

Skuggserien

Titel; Skuggan över stenbänken
Författare; Maria Gripe
Förlag; Bonnier Carlsen

Om man läser lite olika bokbloggar, så har man kanske noterat att det är många som slagit till på boxen med uppväxtklassiker. Det har inte jag gjort, men när jag såg att Maria Gripes Agnes Cecilia fanns med där, så fick jag ett närmast akut behov av att läsa om Gripes Skuggserie, som börjar med Skuggan över stenbänken. Jag vet inte hur många gånger jag läst den boken! Jag minns att det tog ett tag innan jag förstod att det fanns fler delar, och hjälp vad glad jag blev då.

I den här första delen av Skuggserien så träffar vi Berta, som är berrättaren och hennes familj, som består av Mamma, eller 'Frun', pappa Carl-Vilhelm, Lillebror Roland och lillasyster Nadja. I hushållet finns också hushållerskan Svea. Eftersom deras jungfru precis har slutat har farmodern hjälpt till och hittat en ny flicka åt dem, som precis ska börja. När Carolin kommer, ställs tillvaron lite på ända för hela familjen. Berta känner sig både glad och förväntansfull, men också orolig. Hon känner på sig att det kommer att hända saker. Carolin liknar inte någon annan hon eller någon annan i familjen någonsin har träffat. Hon ifrågasätter och säger ofta rakt ut vad hon tycker och tänker, vilket inte var helt vanligt av en jungfru år 1911...

Pappan håller på med ett arbete om den store Emanuel Swedenborg, och är inte speciellt närvarande, även om Berta har ett bra förhållande med sin pappa. Mamman är osäker och håller hårt på etiketten. Den som verkligen styr hushållet är Svea. Det viktigaste är att Svea trivs! Om Svea inte trivs så märks det tydligt och stämningen i huset försämras till på gränsen till outhärdligt. Och det vill man ju inte! Så alla ser till att Svea trivs.

Det är också så att det är Svea som bestämmer om de nya husorna ska få stanna i huset. Blir det så att de gör något som inte faller Svea i smaken så byts de inom kort ut mot någon annan. Många är de husor som kommit och gått innan Carolin anlände.

Berta är 14 år i den här första boken. Hon är smart och hon funderar mycket. Innan Carolin kommer så är det nog mycket i samhället som hon tycker är fel, men i och med att det inte är ok för en tjej att säga vad hon tycker så tiger hon. När hon lär känna Carolin så öppnar sig Bertas ögon på ett sätt som nog inte hade varit möjligt utan någons hjälp. Hon lär sig om feminismen, orättvisor ute i världen och också i sin egen omedelbara närhet. På så vis så är det här en utvecklingsroman för Berta. Men dessa böcker är så mycket mer! Det är mycket vänskap, magiska inslag, kärlek och mycket, mycket mer.

I berättelsen är det ett, eller egentligen två, fotografier som spelar en viktig roll. Genom dessa fotografier kommer Berta så småningom något närmare Carolins hemlighet, och båda två frågar sig i slutet av boken; hur ska det bli nu, hur ska de förhålla sig till dels varandra och dels sin omgivning?

Ja, det blir nog en omläsning av hela serien framöver känner jag. I alla fall första och andra delen. Och! Jag tänker skylta med dem på jobbet och försöka få någon elev ett låna...Alltid en utmaning när det handlar om lite äldre böcker!

Inlägget är även publicerat på Bibliotekskatten

torsdag 17 februari 2011

Jag skulle så gärna vilja veta vad som hände

Titel; Fråga Alice
Författare; Anonym
Förlag; Tiden
Jag har tänkt läsa den här boken så många gånger, men det har inte blivit av förrän nu. Det var egentligen så att jag när jag letade efter ungdomsböcker där det förekommer ett drogmissbruk, för ett projekt med sjuorna, som jag kom att tänka på Fråga Alice.

Den är skriven i dagboksform och vi får lära känna Alice och hennes familj, vänner, ovänner, etc enbart via Alice egna dagboksanteckningar. Det är en stark berättelse, och min enda invändning egentligen är väl att den kan kännas lite gammal för dagens trettonåringar att läsa. Den har ju några år på nacken. Jag tror att första svenska upplagan kom ut 1979 och originalet på engelska 1971. Samtidigt tror jag igenkänningsfaktorn kan vara hög ändå. De typiska tankarna som kommer under tonåren, all oro, alla känslor, de är i mångt och mycket det samma nu som då.

En sak som slog mig när jag läste var att det går så ruskigt fort för Alice att bli helt fast i ett drogberoende. Man får en känsla av att det nästan går från ena dagen till den den andra. Detta kan nog göra att en del läsare har svårt att tro på berättelsen, man kan få en känsla av att det är lite konstruerat, vilket jag inte läst någonting om att det skulle vara.

Under läsningen så märkte jag att jag fick upp en bild av en annan bok i tankarna hela tiden, och efter ett tag kom jag på att det var Till minnet av Mari som spökade för mig. Den kom ut 1981, så jag var i 15 årsåldern någonstans när jag läste den och jag kommer ihåg att den drabbade mig totalt. Det är Maris dagboksanteckningar som samlats, blandat med återgivna samtal med mamman Mariann, samt Marianns egna dagboksanteckningar för tiden precis efter Maris självmord.

Jag tror att likheten mellan dessa båda böcker är att man får en känsla av att tjejerna, fast att de är så unga, är så kloka. De resonerar och spekulerar om allt mellan himmel och jord och verkar så väldigt mogna, mitt i all ångest och oro.

Obs! Spoilervarning!

I och med att författaren till Fråga Alice hittas död bara några veckor efter det att hon skrev den sista dagboksanteckningen så känns det så oavslutat på något vis. Det framgår inte om man  i efterhand fått reda på om det var en avsiktlig överdos, eller ens om hon tagit några droger alls eller om det faktiskt var någonting annat. Något inte organ kanske sa stopp helt enkelt efter allt kroppen blivit utsatt för? Som läsare så tror man ju strax före slutet av boken att det kommer att ordna upp sig till slut. Familjen har stöttat hela vägen och gör det fortfarande, vistelsen på beandlingshemmet är över, skolan väntar och det finns också en eventuell pojkvän med i bilden. Så, man undrar, vad gick snett? Sorgligt är det, och en mycket läsvärd bok. Hoppas att några av sjuorna nappar på den.

Detta inlägg har även publicerats på Bibliotekskatten

onsdag 16 februari 2011

Farsta fritt fall

Titel; Farsta fritt fall
Författare; Ulrika Lidbo
Förlag; Alfabeta
Efter pappans, som är polis, hjärtinfarkt flyttar Henrika och hennes familj från Lund till Farsta. Pappan som inte kan arbeta på samma sätt som tidigare blir erbjuden en skrivbordstjänst i Farsta som han tackar ja till . Hellre än att gå i förtidspension, som han absolut inte kan tänka sig.

Mamman reser mycket i jobbet och är sällan hemma. När hon kommer hem har hon fina presenter med sig till Henrika. Fina presenter men ingen tid över för att lägga märke till att Henrika inte fixar det här med flytten särskilt bra. Dels tar hon ett alltför stort ansvar för pappan eftersom mamman sällan är hemma, dels kommer hon inte in i nya klassen över huvud taget. Allt är så annorlunda mot hur det var i Lund. Hon vet inte hur hon ska bete sig, vad hon ska säga eller vad hon ska ha på sig för kläder. Allt blir bara helt fel.

I ett programöverskridande projekt blir Henrika och Mira hopsatta att arbeta i en grupp. Det går inget vidare. De är varandras motsatser. Mira bor med en alkoholiserad, tablettmissbrukande mamma i en liten lägenhet vid Farsta centrum. Hon hänger med andra i samma utsatta situation och har nog provat det mesta när det gäller droger. Vad som gör dem lite lika ändå är att de båda tar stort ansvar för en förälder, fast med helt olika förutsättningar. De vet egentligen ingenting alls om varandra, varje möte slutar mer eller mindre i katastrof. Mira vräker ur sig någonting dumt som hon sedan ångrar och Henrika bara sluter sig och säger ingenting alls.

Det känns ändå som om det är Mira som till slut blir drivande i det att de faktiskt till viss del hittar fram till varandra. Mira som bestämt sig för att faktiskt gå till skolan, att lägga av med sprit och droger. Att faktiskt försöka ordna upp sin tillvaro så gott det går. När sedan mamman beslutar sig för att göra ett försök hon också så anar man en ljusning.

Henrika genomgår också en förändring. Hon sätter på något vis stopp för att alltid vara artig och trevlig, att acceptera pappans sätt gentemot henne. Det här med att han fortfarande behandlar henne på samma sätt, pratar med henne på samma vis, som han gjorde för fem år sedan.

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Jag gillade Ulrika Lidbo's debut; Decembergatans hungriga andar också, men den här är, tycker jag, bättre. Ulrika Lidbo skriver med ett språk som känns äkta. Det låter inte ett dugg konstruerat, något som är viktigt i all ungdomslitteratur. Det finns också ansvarstagande vuxna, vuxna som faktiskt bryr sig. De kanske inte syns så värst tydligt, men de finns där i alla fall. Detta är annars något man ofta saknar i barn- och ungdsböcker. Vettiga vuxna. De flesta vuxna verkar vara helt egotrippade och totalt ansvarslösa och inte märka någonitng av vad som händer med barnen eller ungdomarna i deras närhet. Man kan bli lite trött på dumma vuxna. Nu är väl detta fenomen i och för sig mest synligt i barnböcker och inte lika tydligt inom ungdomslitteraturen.

Jag gillar verkligen de här båda tjejerna som är så starka båda två, fast på olika sätt. Jag vill veta hur det går för dem. Jag vill ha en fortsättning! Jag vill veta om Henrika kan stå emot, om hon orkar att göra det hon innerst inne vet är rätt. Om hon orkar att inte välja det enkla, bara för att hon är så trött på att vara oskulden, tönten och trött på att inte vara en av de andra. Jag hoppas hon orkar vänta på de där andra kompisarna som säkert kommer att dyka upp om hon har lite tålamod. De där kompisarna som hon kan känna sig hemma med, där hon inte behöver känna sig så fel hela tiden.

Och hur ska det gå för Mira? Mira som envetet bestämt sig för att bryta med det gamla, som till slut har förstått att hon faktiskt ser dåligt, tagit mod till sig och och gått till optikern och fått glasögon. Ingen vuxen har över huvud taget brytt sig så pass mycket att de har förstått att hon har dålig syn. Ja,det skulle vara fint med en fortsättning!

Detta inlägg är även publicerat på Bibliotekskatten

onsdag 9 februari 2011

Bättre sent än aldrig...

Äntligen blev jag färdig med listan över böcker jag läst 2010. Jag kan slarva lite med att skriva upp vad jag läser så jag har säkert missat någon eller några. Kanske får komplettera lite allt eftersom...

Listan är i kronologiskt ordning utifrån när jag läste dem. Altså blir det, när det gäller mig, en salig blandning av barn, ungdom och vuxenböcker!

1. Joyce Carol Oates; Älskade syster
2. Eva Ibbotson; Flykten från Berganien (Hcg)
3. Melissa Marr; Mer än ögat ser (uHce)
4. Zozou Corder; Nabus bok ( Hcg)
5. Marie-Louise Jensen; Där två hav möts (uHce)
6. Ritta Jacobsson; Afrodite och olyckstrasten (uHc)
7. Curtis Sittenfeld; Presidenstens hustru
8. Carin Hjulström; Finns inte på kartan
9. R.R Collins; Svikarens spel (uHce)
10. Catarina von Brecow; Bara inte du (uHc)
11. Chimamanda Ngozi Adichie; En halv gul sol
12. Karin Alfredsson; Kvinnorna på 10:e våningen
13. Khaled Hosseini; Tusen strålande solar
14. Robert Muchamore; Rekryten (uHce)
15. Scott Westerfeldt; Parasit (uHce)
16. Sonya Sones; Vad min mamma inte vet (uHce)
17. Sonya Sones; Vad min flickvän inte vet (uHce)
18. Carol Goodman; De döda språkens sjö
19. Mårten Sandén; Den femte systern (uHce)
20. Sapphire; Precious
21. Kate Jacobs; Livets aviga och räta
22. Petrus Dahlin; Skogens systrar (Hcg)
23.. Siri Hustvedt; Sorgesånger
24. Matthew Morgan; Varulv möter drake (Hcg)
25. Jesper Tillberg; Skatans nyckel (Hcg)
26. Petrus Dahlin; Kalle Skavank branden vid Söderbysjön (Hcf)
27. Helena Östlund; Joy & Hockeykillarna (Hcf)
28. Anna Knutsson; Ingen ser dig (Hcg)
29. Anders Björkelid; Ondvinter (uHce)
30. Maggie Stiefvater; Frost (uHce)
31. Guillermo del Toro; Släktet
32. Emily Gould; Häxskolan (uHce)
33. Emily Giffin; Den man älskar
34. Elin Boardy; Allt som återstår
35. Maja-Maria Henriksson; Jag finns (uHc)
36. Gayle Forman; Om jag stannar (uHce)
37. Karin Gerhardsen: Mamma, pappa, barn
38. Karin Alfredsson; Kl 21:37
39. Björn Sortland; Alla har ett hungrigt hjärta ( uHce)
40. Johan Theorin; Blodläge
41. Tana French; Okänt offer
42. Lisa Bjärbo; Det är så logiskt alla fattar utom du (uHce)
43. Ritta Jacobson; Afrodite och skulden (uHce)
44. Lena Lilleste; Mord i blicken (Hcg)
45. Eva Susso; Street (uHc)
46. Jane Johnson; Den tionde gåvan
47. Audrey Niffenegger; Själens osaliga längtan
48. Johan Ajvide Lindqvist; Lilla Stjärna
49. Jaquelin Wilson; Tvillingsjälar (Hcg)
50. Kate Morton; Dimmornas lek
51. Kate Morton; Den glömda trädgården
52. Barclay Linwood; Alltför nära
53. Marian Keys; Oväntat besök på Star Street
54. Lin Hallberg; Teddy i skolan Hcf
55. Jenny Valentine; Finding Violet Park (ung engelska)
56. Jenny Valentine; Broken soup (ung engelska)
57. Martina Haag; Hundpalatset
58. Johanna Lindbäck; Saker som aldrig händer uHc
59. Anne Cassidy; Besatt uHce
60. Maj Bylock; silverkniven uHc
61. Stephenie Meyer; Bree Tanners andra liv uHce
62. Becca Fitspatrick; Fallen ängel uHce
63. Magnus Nordin; Skuggvarelser uHc
64. Magnus Nordin ; Blodets röst uHc
65. Coleen Murtagh Paratore; Bröllopsfixarens dotter Hcg
66. Jenny Han; Sommaren jag blev vacker uHce
67. Barbara Voors; Emmy Moréns dubbla liv uHc
68. Rachel Ward; Döden i dina ögon uHce
69. Sarah Dessen; Mycket mer än så uHce
70. Jennifer Lauck; Blackbird Lz
71; Jennifer Lauck; Som stilla vatten Lz
72. Jennifer Lauck; Visa mig vägen Lz
73. Tess Gerritsen; Skendöd
74. Tess Gerritsen; Syndaren
75. Melissa Bank; Flickornas handbok i jakt och fiske
76. Hans Koppler; Vi i villa
77. Marianne Wallin; Den nya ponnyn Hcg
78. Ann-Helen Laestadius; Hej vacker Hcg
79. Johanna Thydell; Ursäkta att man vill bli lite älskad uHc
80. Danielle Trussoni; Angelologi
81. Karin Alfredsson; Den sjätte gudinnan
82. Petter Lidbeck; Den femte mannen Hcg
83. Jenny Jägerfeld; Här ligger jag och blöder uHc
84. Suzanne LaFleur; Kram från Alice Hcg
85. Mikael Salmson; Svarta fåglar Hcg
86. Ingelin Angerborn; Sorgfjäril Hcg
87. Suzanne Collins; Fatta eld uHce
88. Magda Eggens; Jag måste berätta uLz
89. Katerina Janouch; Hittebarnet
90. Morgan Larsson; Radhusdisco
91. Jandy Nelson; Himlen börjar här uHce
92. Berg Johansson Karina; Synvilla uHce
93. Suzanne Collins; Revolt uHce
94. Mårten Melin; Som trolleri Hcg
95. Hjort/Rosenfeldt; Det fördolda
96. Eva Ibbotson; Resan till River Sea Hcg
97. Tim Bowler; Spela död uHce
98. Jay Asher; Tretton skäl varför uHce
99. Petter Lidbeck; De tusende uHce
100. Charles Higgins; Fienden uHce
101. David Almond; Svarta vingar uHce
102. Patti Smith; Just Kids Ijz
103. Agnes Hellström; Ränderna går aldrig ur
104. Andrew Taylor; Nattvandraren
105. Cannie Möller; M som i Mara uHc
106. Lucy Chrostopher; Fångad uHce

Janusstenen

Titel; Janusstenen
Författare; Elly Griffiths
Förlag; Minotaur

Kan inte annat än att hålla med Hela Dahlgren på Dark places om att även tvåan i Elly Griffiths serie om arkeologen Ruth Galloway håller måttet! Och ja, jag skulle också gärna haft denna sympatiska arkeolog som bästa vän :-) !

Jag kunde knappt vänta tills jag fick plocka fram Janusstenen, som är nummer två i serien, och jag sträckläste när jag jag väl börjat. Nu känns det oerhört frustrerande att trean, Huset vid havets slut inte har kommit ut ännu. Man kan ju så klart beställa hem den på engelska, men på något sätt så känns det underligt när jag börjat läsa böckerna på svenska.

Akademiska miljöer, Norfolk, lite lagom dysfunktionella personer, jordnära präster, små isolerat belägna stugor, katter och så en riktigt spännande deckarhistoria på det. Enligt mig så blir det inte mycket bättre än så. Jag avundas er som inte börjat läsa om Ruth Galloway ännu. Ni har ju er trevliga läsning kvar!

måndag 7 februari 2011

Flickan under jorden

Titel; Flickan under jorden
Författare; Elly Griffiths
Förlag; Minotaur

Jag blev, som jag misstänkte redan tidigare, inte besviken då jag på allvar började läsa Elly Griffiths Flickan under jorden! Direkt då jag var klar med första delen om arkeologen Ruth Galloway,  reserverade jag tvåan, som jag ska plocka med mig från bibblan på väg hem i eftermiddag.

Det var så mycket som var bra. Bland annat fattade jag genast tycke för både vår hjältinna Ruth Galloway med hennes små och mycket mänskligt charmiga skavanker och kriminalkommisarie Harry Nelson. Även de andra personerna är väl sammansatta och det känns som om man kommer flera av dem lite grand inpå livet då man läser.

Sedan dessa fantastiska beskrivningar av naturen i Norfolk! Dessa märkliga marskland. Gränslandet mellan land och vatten, och mycket förrädiska att kliva omkring i om man inte vet exakt var man ska sätta fötterna och har grym koll på tidvattnet. Man får också en stark känsla av att Griffiths kan sin historia och arkeologi, alla detaljer känns trovärdiga.

Lite av handlingen då;
Nelson tar i början av boken kontakt med Ruth Galloway för att få hjälp med att identifiera ett lik som påträffats i utkanten av våtmarkerna utanför staden King's Lynn i Norfolk. Nelson hoppas i det tysta att det ska var liket av en liten flicka som försvann för nästan tio år sedan. Han hade hand om fallet och flickan återfanns aldrig.

Nu visar det sig att det påträffade skelettet är över 2000 år gammalt och har ingenting alls att göra med flickan Lucys försvinnande. Det gamla ouppklarade fallet tär på Nelson, och förvärras då ytterligare en liten flicka, Scarlet  fyra år, också försvinner utan några som helst spår.

I och med fyndet av det 2000 år gamla skelettet kommer Ruth åter i kontakt med gamla arkeologvänner med vilka hon gjorde en utgrävning i marsklandet där skelettet påträffades, vid tiden då Lucy försvann. Intrigen tätnar då en del av dessa gamla bekanta uppför sig underligt, eller rent av misstänkt. Ruth hamnar emellan lojaliteter, vilket aldrig är särkilt trevligt.

Som alltid då jag läser en deckare jag tycker mycket om, så blev jag lite orolig någonstans i mitten, över att storyn inte skulle hålla hela vägen, att slutet skulle bli en stor besvikelse. Men, jag hade inte behövt oroa mig ett dugg! Slutet var, liksom hela boken från pärm till pärm, en ren njutning att läsa. Jag kan knappt bärga mig tills i kväll då jag kan gå och lägga mig och börja på tvåan...

torsdag 3 februari 2011

Glad...

Titel; Hitta Violet Park
Författare; Jenny Valentine
Förlag; Atrium

...blev jag när jag fick hem Hitta Viloet Park av Janny Valentine i brevlådan! Jag har tidigare läst den på engelska och haft med den på bokprat, och jag tycker verkligen väldigt mycket om den här boken. Liksom den andra jag läst av författaren, Broken Soup. Nu hoppas jag på en översättning där också, samt av Ant colony, som jag inte läst själv ännu men definitivt kommer att göra.

I hitta Violet Park råkar Lucas Swain efter en sen natt, eller tidig morgon egentligen, få syn på en urna med någons aska inne på en liten rörig taxistation. Utan att egentligen veta varför så tar han illa vid sig då han får reda på att det är en gammal dams aska som finns i urnan. Lucas känner sig märkligt dragen till den gamla (döda) damen och vill inte att hennes aska ska behöva stå kvar på den lilla kvalmiga och smutsiga taxistationen. Utan närmare eftertanke ser han till att få urnan därifrån och börjar sedan leta efter ledtrådar till vem denna kvinna var. Till en början har han förstås ingen aning om att han genom att leta efter ledtrådar till Violet Parks liv, också kommer sin egen pappas försvinnande mycket nära.

Det här är en jättfin berättelse om att hitta sig själv och komma till insikt, genom att leta efter andra. Underbart inkännande och sympatiska (och också några mindre sympatiska) karaktärer, som man (läs jag!) känner att man skulle vilja träffa i verkliga livet.

Flyt

Titel; Flickan under jorden
Författare; Elly Griffiths
Förlag; Minataur

Titel; En dag
Författare; David Nicholls
Förlag; Printz Publishing

Titel; I det tysta
Författare; Andrew Taylor
Förlag; Forum

Äntligen känns det som om jag fått lite läsflyt igen! Blev väldigt glad när jag i går började kika lite i Flickan under jorden av Elly Griffiths och genast kände att det här blir nog en fullträff! När jag sedan förstod att det hela utspelar sig i Norfolk strax utanför King's Lynn, där jag har spenderat en hel del tid, blev det ännu bättre.

Parallellt läser jag också En dag av David Nicholls, och bara njuter än så länge. Av bara farten plockade jag också med mig I det tysta av Andrew Taylor hem ifrån biblioteket, så nu känns det som om helgen är räddad!

onsdag 2 februari 2011

Alla Twilight fans blir nog glada....

...nu när vi har köpt in Om jag kunde drömma som serieberättelse! Välkomna att låna!

Titel; Om jag kunde drömma, serieberättelse
Författare; Stephenie Meyer
Förlag; B Wahlströms