Slarvat igen…

Titel; Tretton skäl varför
Författare; Jay Asher
Förlag; Langenskiöld

Nu är det andra gången på kort tid som jag upptäcker att jag inte skrivit om en bok som jag tror att jag skrivit inlägg om för länge sedan…Det här är dessutom en av de bästa, tycker jag, ungdoms/cross over från 2010. Som jag har läst vill säga. Väldigt sorglig men också väldigt bra.

Clay Jensen får ett paket med 7 kassettband. Rösten på banden tillhör Hannah Baker. Hannah som är död. Hannah, som har tagit livet av sig, har spelat in 7 kassettband som Clay hittar utanför sin ytterdörr. När han sätter i det första bandet hör han Hannahs röst som berättar att om man har fått de här banden så är man en av de 13 personer som på något vis har drivit henne till att fatta det beslut hon gjorde.

Clay blir mer eller mindre förtvivlad. Han var kär i Hannah och kan inte för sitt liv begripa hur han skulle kunna ha gjort något som har gjort Hannah så illa att det bidragit till att hon tagit sitt eget liv.

Nästan mot sin vilja börjar Clay ändå lyssna på banden. Historien som berättas är så sorglig och berättas så sakligt att det gör ont i hjärtat att läsa. Man får som läsare reda på de där kanske från början till synes obetydliga händelserna som tar sådan fart och blir så stora att de till slut inte kan hejdas. Clay får allt eftersom band efter band tar slut lite ordning på sina tankar då han får insikt i vad som hänt och varför.

Det här är en väldigt stark berättelse. Den är sorglig och vacker. Den är så pass stark att jag inte tänker ta med den på något bokprat, och jag visar den enbart för niorna på skolan som vill ha boktips, och då berättar jag ganska utförligt vad den handlar om. Sedan kan man ju inte alltid välja vem som lånar boken på biblioteket, men jag kan se till att informera om boken. Man vet aldrig hur personen mår som läser…Samtidigt är den så otroligt bra att jag vill att så många som möjligt ska läsa den! Klurigt det där…

Jag finns

JAG FINNS; Maja-Maria Henriksson

Det här är en riktigt otäck bok. Inte otäck som i galna massmördare, blodtörstiga vampyrer och andra hemskheter. Den här boken är otäck för att den baseras på en sann berättelse. Romanen är delvis självbiografisk och det är hemskt att läsa om hur Johanna, som huvudpersonen i boken heter, har det. Både i skolan och hemma.

Vuxenvärlden sviker något alldeles katastrofalt. I skolan utsätts Johanna för fysisk och psykisk misshandel av två killar i klassen. Riktigt allvarlig misshandel, det är brännmärken av cigaretter, sparkar, slag och fruktansvärd förnedring. Lärarna blundar för vad som verkar vara helt uppenbart för alla på skolan. De vill inte, vågar inte, eller kanske helt enkelt inte kan, ta tag i situationen. Det är en lärare som verkar försöka lite halvhjärtat. Samma lärare som också till slut, när det har gått på tok för långt, hävdar gentemot sina kollegor att något måste göras.

Hemma är det mamman som slår och hånar. En mamma som verkar ha svåra psykiska problem själv. Man undrar hur hemförhållandena kunnat hållas hemliga så länge. Det finns en mormor och en morfar någonstans i utkanten, och man undrar över dem. Har de inte märkt vad som försiggår? Eller vet de och väljer att låtsas som om det regnar de också?

Hur som helst så är det väldigt stark läsning och jag tycker nästan att det krävs en diskussion efteråt, för att få ventilera alla frågor som uppstår om hur sådant här kan hända. Åtminstone om det är elever på senaredelen som läser. Är man yngre ska man vänta med att läsa den här boken. Själv är jag glad att jag läste den, till slut. Jag tvekade länge för jag visste att det skulle bli jobbigt. Men lika jobbigt som det är att läsa om Johannas liv, lika viktigt är det att så många som möjligt läser om det. Så att man kan, vågar och orkar reagera om man träffar på någon Johanna i verkliga livet.