torsdag 19 augusti 2010

Blodets röst


BLODETS RÖST; Magnus Nordin

Det här är då uppföljaren till SKUGGVARELSER, och det har hunnit gå tre år sedan Kira lämnade Gotland. Vad Daniel inte visste då, och fortfarande inte vet, är att Kira var gravid när de skiljdes åt och att han nu har en dotter som är tre år gammal. Ett barn som egentligen inte ska få lov att finnas enligt varulvarnas uråldriga lagar. Hittills har Kira stått under klanledaren Roags beskydd, som lovat Kiras mamma att ta hand om Kira och hennes dotter.

Men, det finns andra starka krafter med bland annat Wegg, Daweylins son, i spetsen. Allt sedan Daniel och Kira dödade Daweylin den där sista kvällen på Gotland för snart tre år sedan, har Wegg bara bidat sin tid och väntat på sin chans att utkräva hämnd.

Kira blir tvungen att lämna ifrån sig sin dotter, och beger sig än en gång till Gotland för att lämna Alea i Daniels vård.

Ungefär samtidigt återvänder Daniel till ön. När Kira hade lämnat honom flyttade han till Stockholm för att glömma och han har inte varit hemma på tre år. Anledningen till att han återvänder nu är att hans pappa gått bort. De båda har i stort sett inte haft någon som helst kontakt under de år som Daniel bott i Stockholm, och Daniel bär på en massa gammal bitterhet gentemot sin pappa.

Han blir förvånad när han upptäcker att bilskroten är i gott skick och att pappan har satsat stort de senaste åren. Under och efter begravningen får Daniel klart för sig att pappan ändrat sig under tiden han själv varit borta. Han har slutat dricka och gått in för att göra skroten till något han kan lämna efter sig åt Daniel att ta över en vacker dag.

Självklart går det inte bara att glömma och förlåta allt som hänt, men sakta så börjar Daniel förstå att hans pappa i alla fall försökt sitt bästa efter det att de skiljts åt. Beslutet att inte återvända till Stockholm utan att stanna kvar och ta över efter skrot-Lasse mognar fram allt eftersom dagarna går.

Ett kort tag efter det att Daniel återvänt hittar man ett skelett efter något som ser ut att vara en enormt stor hund, eller kanske t o m en varg, i ett fiskenät.

Polisen drar igång en undersökning när det visar sig att hunden (?) är ihjälstucken med någonting vasst i nacken. Snar har man kopplat ihop händelserna med hönshuset och när Linda blev överfallen i stallet för tre år sedan med skelettfyndet.

Den polis som leder arbetet är en kvinna som heter Kim Jäger och som bara är tillfälligt placerad i Visby. Man förstår ganska snart att Kim Jäger är en väldigt speciell polis som inte enbart arbetar med vanligt polisarbete.

Magnus Nordin kan verkligen det här med att skriva spännande böcker! Det här är riktigt bra, och som jag skrev i inlägget om SKUGGVARELSER, så känns det riktigt fräscht. Inte alls Twilight-aktigt utan något alldeles eget. Min känsla när jag läste BLODETS RÖST var att; Hjälp! Det här känns precis som om det kan vara sant, så här kan det faktiskt vara…och det måste ju vara ett gott betyg när boken faktiskt handlar om varulvar!

2 kommentarer:

  1. Jag har läst SKUGGVARELSER och den här reseptionen fick mig att villa läsa BLODETS RÖST och jag har faktiskt läst lite om Alda Aka och legenden om folket. Och jag tror att allt kan vara sant.

    ///Axel tio år

    SvaraRadera
  2. Vad kul att du tycker om Skuggvarelser och att du blir sugen på att läsa fortsättningen! Jag har inte läst på om Alda Aka själv, men ska ta och googla på legenden för att lära mig lite mer!

    SvaraRadera