Synvilla

SYNVILLA; Karina Berg Johansson


Klassen ska snart sluta nian och är på väg till Gotland på en sista gemensam klassresa. Samuel är med ombord med sin kniv omsorgsfullt gömd i fickan. Hans plan är att åka med till Gotland, men att inte vara med tillbaka när färjan lägger till.

Samuel har alltid känt att han inte riktigt passar in. Han har alltid känt sig udda, utanför och annorlunda. Även som riktigt liten när mamman, som nu är död, levde ville han inte ha särskilt mycket med andra människor att göra. Till mammans bestörtning så klart. De flesta föräldrar vill nog att deras barn inte ska befinna sig särskilt långt utanför normen för hur man ska vara. Lite speciell är bra, men inte för mycket!

Även om Samuel alltid är ensam har han full koll på sina klasskompisar. Eller det tror han att han har i alla fall. Kanske är saker och ting inte alltid riktigt som han tror. Kanske det är en synvilla.

Med på resan är också Emelie, Samuels stora och enda kärlek, och hennes pojkvän Lukas. Det är svårt för Samuel att tycka illa om Lukas. Hur gärna han än vill så går det inte riktigt. Nicholas däremot, där har Samuel inga problem alls med sitt hat. Nicholas som alltid är mycket noga med att hålla med lärarna och andra vuxna, men så snart de vänder ryggen till blir till någon helt annan.

En vuxen som verkar vara på väg att se igenom Nicholas är Ika, Emelies mamma, som är med på resan som förälder. Hon kan inte riktigt sätta fingret på det, men någonting stör henne. Likadant som det stör henne att lärarna verkar ha gett upp hoppet om Samuel. I deras ögon är han helt enkelt ett hopplöst fall, ingen man ska ägna en massa energi åt. Han var konstig redan innan mamman dog, menar de. Till och med hans egen mamma tyckte han var konstig. Nä, man får vara glad så länge han inte hittar på något riktigt idiotiskt under resan.

Jag blir väldigt nyfiken på flera av personerna i den här boken, och hade velat få veta mer. Samuel så klart, men också till exempel Ika och Emelie. Vad är det som har hänt, som gjort att de har så svårt att förlåta varandra? Är det så enkelt som att Ika tar så mycket plats bara genom att vara som hon är att hon inte märker att Emelie finns? Många av karaktärerna skulle kunna utvecklas mycket mer, men då skulle det så klart bli en mycket längre roman!

Jag tycker om den här boken. Den är ganska lågmäld även om den tar upp fruktansvärt jobbiga saker. Den är sorglig, och slutet tror jag man kan tycka väldigt olika om. Det ska bli spännande att se om författaren kommer ut med fler böcker.

Tackar

Tack till Rabén & Sjögren och Norstedts för recensionsexemplar!

Önskar jag skrivit den själv...

HIMLEN BÖRJAR HÄR; Jandy Nelson

Ytterligare en bok som jag önskar jag skrivit själv. Jag har inte hunnit så jättelångt, men åh vad jag gillar! Underbart språk, påminner lite om OM JAG STANNAR av Gayle Forman,  som ju också är en favorit. Men när jag tänker efter så kanske det mest har med musikreferenserna att göra.

Det här är en debutroman, författaren har tidigare skrivit poesi, och jag hoppas verkligen det kommer fler romaner.

Ta bara en sådan sak som den engelska titeln; The sky is Everywhere. Mmmm, underbart. Himlen börjar här är också fint, men inte lika klockrent.

Återkommer när jag läst färdigt.

Nygammal favorit

DEN HEMLIGA TRÄDGÅRDEN; Frances Hodgson Burnett


Den här fantastiskt fina utgåvan av Den hemliga trädgården fick jag som recensionsexemplar av Wahlströms härom veckan, och blev så klart väldigt glad för det!

Den är fylld av fina illustrationer gjorda av Robert Ingpen. Jag har läst den här boken för längesedan, men var naturligtvis tvungen att läsa om den nu. Den ska också med på några bokprat framöver hade jag tänkt.

Boken, som är en riktig barn/ungdomsklassiker, handlar om Mary Lennox som är 10 år. Hon bor tillsammans med sin familj i Indien. Pappan är militär och mamman ägnar sig mest åt societetsliv. Mary träffar ingen av föräldrarna särskilt mycket, men lever för övrigt ett bekvämt liv med tjänare som uppfyller alla hennes, åtminstone materiella, önskningar.

Då hela Marys familj förutom Mary själv dör i kolera, skickas hon hem till England, till pappans systers man Archibald Craven som är Marys förmyndare. Fastern är död och farbrodern lever tillsammans med sin sjuklige son, Colin, i ett spöklikt gammalt hus som heter Misselthwaite Manor.

Det är som en utvecklingsroman i miniformat litegrand. Mary som är blek, tunn, missunnsam och sjuklig när hon anländer till godset, förvandlas med hjälp av frisk luft, riktig mat, ett hopprep och nya vänner till en pigg, omtänksam och klok liten tjej.

Det är som en saga, man får läsa boken som en sådan. Jag tycker mycket om den här berättelsen, även om man får vara medveten om att den är väldigt tillrättalagd och lite präktig.

Fatta eld

FATTA ELD; Suzanne Collins

Nu är jag klar med Fatta eld, och jag känner ett väldigt starkt behov av att få tag på ett exemplar av Revolt fort, fort, fort! Fatta eld är, tycker jag, t o m bättre än Hungerspelen. Jag är glad att jag väntade så här länge med att läsa 2an, för då kan man ju gå direkt på 3an.

Det slutar med en riktig cliff hanger, och tankarna virvlar runt i mitt huvud. Man vill verkligen inte att det ska hända någon av personerna man lärt känna något ont. Boken är grymt spännande från första stund, och Suzanne collins har ett språk som bara flyger fram. Trots att det händer saker hela tiden, känns det inte som om det blir för mycket. Man vill bara ha mer!

Scenen med härmskrikorna inne på arenan är helt fantastisk. Så utstuderat grymt och elakt. Man lider med deltagarna.

Jag pratade med en av mina kollegor häromdagen, och vi var rörande överens om att det här är böcker man skulle vilja ha skrivit själv...

Återkommer så snart jag fått tag på Revolt...

Jag måste berätta

JAG MÅSTE BERÄTTA; Magda Eggers

När Magda Eggers sitter på ett tåg på väg till Gislaved för att besöka en gymnasieskola och senare under kvällen biblioteket, slungas hon av tågets dunkande i minnet tillbaka till år 1944 och en annan, fruktansvärd tågresa. Hon är inbjuden till Gislaved för att berätta om sina upplevelser under andra världskriget.

Magda kom tillsammans med sin lillasyster Eva till Sverige med de vita bussarna 1945. De två systrarna var de enda överlevande i familjen. Totalt dog 40 personer ur deras släkt mördades i förintelselägren. Det här är en kort och ganska lättläst bok, den är på knappt hundra sidor. Men även om den inte har så många sidor, så innehåller den fruktansvärt mycket smärta. Det är en intensiv historia, berättad i korta drag. Nästan fragmentarisk. Korta kapitel för oss vidare genom Magdas och hennes familjs liv.

Trots det korta formatet så tycker jag att man gör sig en klar bild över situationen i  den Ungerska staden Kirsvárda, där Magda är född, innan och under krigsutbrottet. Man ser klart och tydligt framför sig hur lycklig hennes barndom var, hur härligt livet var, för att sedan övergå till en ren mardröm.

En bok föra alla att läsa, perfekt som bredvidläsning vid arbete om andra världskriget.

Vampyrologi och Egyptologi

Det har kommit ut två böcker som jag tycker är lite roliga och gärna vill visa här på bloggen. Det är Vampyrolgi av Templar utgiven på Wahlströms, och Egyptologi av Dugald Steer utgiven på Damm förlag. Jag trodde först att  dessa båda titlar var från samma förlag, de ser så lika ut och upplägget är likadant, men såg ju att så icke var fallet. Det finns även en Drakologi, som kom före Egyptologi på Damm förlag, men den har jag inte läst själv.

Förutom att det är spännande berättelser så är de här böckerna fyllda av anteckningar, gamla brev, små gömslen, kartor, föremål mm. Riktigt mysigt är det att bläddra i dessa båda och plocka med de olika tillbehören. Men, de kanske inte gör sig så bra som biblioteksböcker...Jag har en känsla av att det inte kommer att ta alltför lång tid innan en del av de lösa delarna är puts väck!

Efterlängtade titlar 4

En annan populär serie hos oss här på Båtsman är den om Will, spejarens lärling som är skriven av John Flanagan.

Nu har nummer 8, Clonmels kungar, kommit!

De tidigare delarna heter;
1. Gorlans ruiner
2. Det övergivna landet
3. Krigarkungens sal
4. Slaget om Skandia
5. Den hemsökta skogen
6. Macindaws fästning
7. Fången i Arrida

Efterlängtade titlar 3

Många blir glada när vi fått in den fjärde boken om Blade; Blind rädsla av Tim Bowler!

De andra delarna i serien heter;
1. Spela död
2. Komma nära
3. På flykt

Efterlängtade titlar 2

De två senast delarna i Cherub serien av Robert Muchamore; Misstänkt och Gängkriget.

För er som tycker om den här serien kan jag tipsa om sidan http://www.cherubcampus.se/

De tidigare delarna i seien heter;

1. Rekryten

2. Uppdraget

3. Fritagningen

4. Fritt fall

5. Överlevarna

Efterlängtade titlar 1

Nu har jag precis lagt in några efterfrågade titlar i bibliotekskatalogen, så skynda er att låna eller reservera!

Senaste delen i House of night







De tidigare delarna heter; 1 Vampyrens märke, 2 Sveket, 3 Utvald, 4 Svart ängel





















Hjälp, jag ska be att få återkomma...

Hjälp, vem är jag? : anteckningar ur en terapi ; Caroline af Ugglas och UKON

Jag kände på en gång att nu är inte rätt tillfälle för mig att läsa den här terapisamtalsboken. Ibland får man lägga en bok åt sidan ett tag, och plocka upp den igen lite senare.

Lite besviken blev jag, för jag hade tänkt att läsa den och jag blev lite förvånad när det blev så tvärt stopp. Jag återkommer!

Nyckelbarnen

NYCKELBARNEN; Sara Kadefors


I den här boken träffar vi Siri, och hennes klasskompisar Leo,Linn och Nizar. De bor i samma trappuppgång men är i början av boken egentligen inte kompisar. Även om de går i samma klass är de inte alls intresserade av att lära känna varandra.
Leo anses vara stökig, han är högljudd och har svårt att sitta still, hamnar ofta i bråk. Siri tycker att Linn inte alls är hennes stil, Linn klär sig i rosa och vill verka äldre än vad hon är.

Nu hamnar de alla tre i samma sits när fritidsklubben stänger igen och de inte har någonstans att ta vägen efter skolan. Det är flera timmar varje eftermiddag innan någon av Siris föräldrar kommer hem, och Siri trivs inte alls med detta. Hon vill inte var ensam, Hon vill inte komma hem till en tom, stor och tyst lägenhet. Som hon själv uttrycker det när hon får reda på att Leos föräldrars hundar är hos sin dagmatte tills föräldrarna slutar jobbet, medan Leo är hemma ensam; ”Det är orättvist! Utbrast jag. Jag vill också ha en sån!”

Siri tycker också att det verkar vara något underligt med föräldrarna. De reser båda mycket i tjänsten, men nu är de nästan aldrig hemma samtidigt. Ännu konstigare blir det när Siri ser sin mamma på stan. När mamman egentligen ska vara i Japan på affärsresa.

Det är många vuxna som sviker i den här boken, även om man som läsare förstår att allt inte så svart eller vitt som det verkar för Siri och hennes kompisar i boken, när exempelvis fröken ger sig på och hackar på Leo hela tiden, även när det inte är hans fel. Eller rektorn som inte lyssnar. Eller Linns mamma som ibland glömmer bort att hon har två döttrar att ta hand om.

Kompisarna bestämmer sig för att säga ifrån, att liksom rädda Leo från den oförstående vuxenvärlden. Lite lätt först genom att hitta på saker som gör livet besvärligt för de vuxna i deras närhet. Sedan mer och mer tills de inte riktigt kan hantera situationen. Det blir som en snöbollseffekt. Till slut krävs det verkligt mod av något av barnen, att våga säga ifrån gentemot kompisarna för att få det hela att sluta. Eller att någon vuxen är lite ihärdig och lyssnar och går till botten med vad som egentligen har hänt.

Jag reagerar vid flera tillfällen i boken på att språket känns lite för svårt, lite för vuxet för dem boken är tänkt för. Uttryck som exempelvis ”Med största sannolikhet hade vi blivit avslöjade”, ”Som två ståndaktiga tennsoldater stod vi framför henne, allvarliga och stolta” eller ”Det irriterade mig. Fanns det en outtalad regel om att barn bara får existera i grupp på hamburgeställen?” känns lite ansträngt och krystat när personen som berättar är 11 år.

Samtidigt kan jag tycka att det är bra, för jag tror inte det bara är 10 eller 11 åringar som kommer att läsa den här boken, utan 12 och kanske 13 åringar. Det är alltid svårt att få barn/ungdomar att läsa böcker där huvudpersonerna är yngre än de själva. Helst ska de vara ganska många år äldre, vilket kan vara lite problematiskt.

En sak till som jag reagerade på var titeln. Nyckelbarnen. Jag frågade sjuorna på skolan där jag arbetar, och inte en enda av dem hade en aning om vad det betyder. Känns som ett lite föråldrat uttryck. Sedan kan ju titeln även syfta på en händelse i boken som har med nycklar att göra, men det känns lite långsökt att de unga läsarna ska tänka så.

Förutom att det, som i ganska många barn/ungdomsböcker, finns en hel hop med dumma vuxna och knappt en enda vettig, så tycker jag mycket om själva historien. Vardaglig men ändå spännande, och jag känner verkligen med Siri när hon tycker att det börjar gå för långt, men ändå inte har kraft eller förmåga att få ett slut på det.

Radhusdisco

RADHUSDISCO; Morgan Larsson


Det här är Morgan Larssons debut. En barn och ungdomsskildring som utspelar sig i Trollhättan, staden där alla vägar bär till Saab.

Boken är indelad i tre delar; lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Vi får följa Morgan från först dagen i ettan tills han går sin sista dag i nian och det allra sista sommarlovet tar sin början.

Morgan är en kille som tänker mycket. Han klurar och funderar. Säkert för mycket ibland, vilket gör att han går omkring och oroar sig för en del saker som killar i hans ålder egentligen inte behöver tänka så mycket på. Jag föreställer mig att han har haft lite ont i magen en del nätter under sin uppväxt, när han antingen tror att något hemskt ska hända på grund av något han gjort eller sagt eller för att han grubblar på livets stora gåtor och orättvisor.

Det här är ingen mörk historia. Morgan är en kille som trivs med livet. Mamma, pappa och småsyrror är snälla, kompisar har han, och det går bra i skolan. Igenkänningsfaktorn är mycket hög! Jag är några år äldre än Morgan Larsson, men känner igen mig massor, och jag tror det är ännu mer så med manliga läsare.

Jag satt med ett leende på läpparna mest hela tiden när jag läste den här boken. Språket är fint och känns helt naturligt. Jag är helt fascinerad över alla minnen som kom forsande över mig när man läste om låtar, kläder och företeelser i största allmänhet. Jag känner mig i allmänhet inte särskilt gammal, men när man läser det här så inser man att det gått en del år sedan man själv gick ur nian!

Sorgfjäril

SORGFJÄRIL; Ingelin Angerborn


Det här är, tycker jag, en riktig liten pärla!

Sorgfjäril handlar om Alice som tillsammans med sin familj precis har flyttat långt bort ifrån staden där hon bott i hela sitt liv. De har flyttat bort ifrån skola, kompisar och pojkvännen (?) Leo. Ja, bort ifrån allt självklart och hemtamt.

Alice är inte glad inför flytten. Hon vill absolut inte flytta. Och framförallt så vill hon inte flytta långt ut på landet till ett gammalt renoveringsobjekt till kråkslott där varken mobil, Internet eller vanlig tv fungerar som det ska.

Men, Mamman och hennes nya man Peter, är eld och lågor. Bort från stan! Stort härligt hus med stor ännu härligare trädgård! Livskvalitet! Barnen har inte så mycket att sätta emot. Alice har en lillebror som heter Emanuel, men kallar sig själv för Manel. Manuel är annorlunda, man får aldrig reda på egentligen, varför Emanuel är annorlunda, men det är han. Lite långsammare än sina jämnåriga. Förhållandet mellan Alice och hennes bror är väldigt fint beskrivet. Även om man kan ana och förstå att Alice ibland tycker det är lite jobbigt med Emanuel, som alltid kräver tillsyn, aldrig kan lämnas ensam, eftersom de då är rädda för att han ska försvinna, så älskar Alice verkligen sin lillebror. Hon är fantastisk med honom, ansvarstagande med världens tålamod.

Bland det första som händer när de kommer fram till deras nya hus är att Alice får syn på en fjäril. Hon har aldrig sett en sådan fjäril tidigare och hon blir nyfiken på vad det är för sort.

Den här fjärilen fortsätter att dyka upp med jämna mellanrum, samtidigt som det verkar som om Emanuel ibland fastnar med blicken på något de andra inte kan se. De brukar säga att han har sina tankeglapp.

Undan för undan så får Alice reda på att något hemskt har hänt i deras hus för länge sedan. Huset kallas i byn för Spanska slottet eftersom han som byggde huset hade en spansk fru. Det hände en hemsk olycka med deras barn, och ingen vill riktigt tala om exakt vad som hände. Ingen vill egentligen prata om huset över huvudtaget.

En dag när Alice sitter med webbkameran och chattar med Leo undrar han vem tjejen som står bakom Alice i hennes rum är. Problemet är bara att Alice är ensam i rummet…Plötsligt slocknar alla lampor, datorn dör och Alice blir livrädd. Vad är det som händer?

Riktigt spännande blir det, och Alice och Emanuels historia vävs in i den historia som tillhör de barn som levde i huset då för längesedan, när huset fick namnet Spanska slottet.

Tackar!

Tack till Bonnier förlagen för recensionsexemplar.

Svarta fåglar

SVARTA FÅGLAR; Mikael Salmson och Lars Sundström


Det här känns nästan som en Fantasy bok, men det är det inte. Det är förr i tiden känsla, kanske medeltiden? Påhittade länder och folk, men inga trollkarlar eller magiska svärd eller liknande. Lite grand som i vissa miljöer i sagan om ringen filmerna.

Boken tar upp allvarliga ämnen, som krig och utanförskap. Det var ett krig som pågick för trettio år sedan mellan två folkslag. Nu håller det på att blossa upp igen. Det handlar om hämndlystnad, att hämnas de människor man förlorade då, för trettio år sedan.
Vi möter två olika folkslag; Makeberna och Tekitierna. Tekitierna är lite mer krigiska, de har hästar och spjut, medan Mabekerna lever som bönder mer stillsamt i sin dalgång. Amik, som huvudpersonen heter ser när han är ute och vaktar familjens får, två ryttare som måste vara tekitier. Efter detta drar kriget igång. Många i dalen lyckas till en början fly, och däribland finns Amik och hans mamma. Pappan gick ut i strid och kom aldrig tillbaka.

Bland de flyende finns människor som inte tycker om Amik och hans mamma. Mamman kommer nämligen från Tekitien från början. Eller rättare sagt hennes egen mamma flydde från sin man som var elak, och tog sig till Makebernas dal. Där blev hon väl omhändertagen och där växte hennes dotter, Amiks mamma upp, och träffade så småningom Amiks pappa. Nu när det är krig mellan de båda folken är det några som inte vill ha Amík och hans mamma i närheten.

De som är på flykt tar sig till ett kloster i närheten där de till en början finner en fristad. Sedan kommer verkligheten ifatt dem här också, och de måste ta sig ifrån klostret för att söka skydd på andra ställen. Det är en spännande lättläst bok, som tar upp ständigt aktuella frågor som exempelvis hur man behandlar människor som har en annan bakgrund än en själv.

Även om boken känns avslutad så får jag en känsla av att det kommer fler böcker om Amik. Det finns absolut trådar att spinna vidare på. Vi får se!

Blade, Spela död

BLADE; SPELA DÖD; Tim Bowler


Nu har jag äntligen fått läst första delen i Blade! Jag har haft med mig den här boken hem så många gånger nu att jag har tappat räkningen…Det har alltid lyckats komma en eller ett par andra titlar emellan och så har den fått åka med tillbaka till bibblan, oläst.

Men nu är den alltså läst, och jag tyckte den var jättebra. Den var spännande och lättläst. Den fångade mig från första stund och jag kommer absolut att läsa de andra delarna också, och jag kommer definitivt att ha med den på något bokprat framöver.

Vad jag tyckte mest om var att författaren håller läsaren så ovetandes om vad det är som Blade har råkat ut för. Han håller sig gömd, det vet vi, och har lyckats hålla sig gömd, eller spela död, i över tre år. Han är duktig på att hantera knivar, det vet vi också, och han är en duktig ficktjuv.

Han är smart. Det måste han vara för att klara sig undan så länge. Klara sig utan att någon annan människa vet var han befinner sig. Han är duktig på att inte lämna några spår efter sig. Men man får i den här första delen alltså inte reda på historien som ligger bakom. Varför han över huvud taget befinner sig på flykt och varför han måste spela död.

I slutet av Spela död så får Blade sällskap av Bex och hennes dotter Jaz, som också är på flykt. Deras historier korsades av en slump, och detta resulterade i att de nu står i tacksamhetsskuld till varandra. Från början verkade det som om Blade inte var speciellt förtjust i tanken på att vara tvungen att släpa på en ung tjej och hennes lilla dotter, men efter ett tag så känns det som om han innerst inne tycker det vore skönt att inte vara helt ensam.

Det är nog en bra idé att ha tillgång till i alla fall de första två delarna samtidigt om man börjar läsa berättelsen om Blade. För har man en gång börjat läsa, så vill man väldigt gärna veta hur det ska gå! Nu får del två åka med mig hem i dag!

Kram från alice

KRAM FRÅN ALICE; Suzanne LaFleur


När boken börjar så är Alice ensam hemma. Man förstår tidigt att någonting hemskt har hänt. Hon måste klara sig själv, maten börjar ta slut och hon måsta handla. Det är stökigt i huset och hon är orolig att någon ska komma på besök. Vad ska hon säga då? Tänk om någon av tanterna som brukade komma då i början, kommer tillbaka? Och var är hennes mamma?

Tillslut, efter ett par tre dagar kanske kommer Alice mormor till huset. Hon förstår direkt att allt inte står rätt till och tar med sig Alice hem till sig. Man förstår att Alice är ledsen, rädd och känner sig sviken av sin mamma, men det tar ett tag innan man får klart för sig vad det egentligen är som har hänt. Man får vissa bitar här och där.

Alice blir i alla fall kvar där hos mormodern hela sommarlovet, och ända fram tills det att skolan ska börja. Det blir så att hon börjar i en ny skola och börjar så smått känna sig hemma här, hon finner sig tillrätta. Hon får en bästa kompis i Bridget som bor i huset bredvid mormodern. Hon får bra kontakt med kuratorn på skolan. Men, hela tiden finns mamman med i bakgrunden. Varför kommer hon inte tillbaka? Är hon arg på Alice? Har Alice gjort något fel? Ibland längtar Alice helt förtvivlat efter sin mamma och ibland vill hon aldrig mer träffa henne.

Alice mår bra av mormoderns rutiner. Hjälpa till i trädgården, göra läxor, skriva ned sina tankar som kuratorn ber henne att göra. Alice mår också väldigt bra av att umgås med Bridgets familj, de tar sig an henne och gör att hon känner sig trygg och efterlängtad.

När sedan den dagen kommer då det är dags för Alice att kanske flytta tillbaka till sin mamma så är hon inte så säker längre. Kanske är hon inte riktigt mogen ännu. Kanske är hon fortfarande rädd att något skall hända igen. Kommer hon att bli lämnad ensam en gång till? Man får som läsare också, på avstånd, via brev och telefonsamtal följa mammans svåra väg tillbaka till ett normalt liv. Ett liv där hon så klart vill ha Alice hos sig.

Alice är en klok liten tjej, och det här är, tycker jag, en väldigt fin berättelse. Alice är 11 år i boken, men jag tycker nog att man ska vara något äldre för att kunna ta till sig och förstå boken på rätt sätt. Sorglig är den också förstås, men med en ljusning på slutet. Alice mår trots allt ganska bra när vi lämnar henne. Det här är en bok som hänger med länge. Den hittar tillbaka in i mina tankar långt efter det att jag läst ut den.

Populäraste böckerna september 2010

1. GRAALENS VÄKTARE; Michel P Spradlin
2. MAGI; Angie Sage
3. MORD I BLICKEN ; Lena Lilleste
4. DÖDEN I DINA ÖGON; Rachel Ward
5. FALLEN ÄNGEL; Becca Fitzpatrick
6. TVILLINGSJÄLAR; Jacquelin Wilson
7. SOMMAREN JAG BLEV VACKER; Jeny Han
8. HANS MAJESTÄTS DRAKE; Naomi Novak
9. TÄNK OM DET DÄR ÄR JAG; Johanna Lindbäck
10. HOOD; Mats Wahl

Obs! Alla 10 titlarna låg på samma antal utlån denna gång, lite roligt.

Nya titlar för Båtsman i september 2010

BARA KÄRLEK KAN KROSSA DITT HJÄRTA; Gunnar Ardelius
BERUSAD AV EVIGT LIV; Melissa Marr
DEN FEMTE MANNEN; Petter Lidbeck
DEN NYA PONNYN; Maria Wallin
ISVINTERN; Monika Häägg
KOMMA ÖVER; Ingrid Olsson
MIDNATTSMANIFESTET; David Whitley
MISSING BELIEVED CRAZY; Terence Blacker
NANA 1, 2 OCH 3; Ai Yazawa
NYCKELBARNEN; Sara Kadefors
SKRIV OM OCH OM IGEN; Ylva Karlsson, Katarina Kuick och Sara Lundberg
URSÄKTA ATT MAN VILL BLI LITE ÄLSKAD; Johanna Thydell
THE ANT COLONY; Jenny Valentine
VAMPIRE KNIGHT 2; Matsuri Hino
ÖPPNA DITT HJÄRTA; Coleen Murtagh Paratore

Första bokpratet med 7:orna HT 2010

KRAM FRÅN ALICE; Suzanne LaFleur
NYCKELBARNEN; Sara Kadefors
SILVERKNIVEN; Gull Åkerblom
SVARTA FÅGLAR; Mikael Salmson

Hittebarnet

HITTEBARNET; Katerina Janouch


Det här är den tredje boken om barnmorskan Cecilia Lund, och även om jag inte blev helt fast av de tidigare delarna ville jag gärna läsa även denna. Någonting är det som lockar. På ett sätt så tycker jag Cecilia är lite för präktig och duktig och urtypen av gå-in-i-väggen-mamma.Hon ska klara av allt med arbete, barn och hem på egen hand, samtidigt som hon ska vårda sitt äktenskap, själv må bra och känna sig fin…

I denna del är hon dessutom gravid med sitt femte (!) barn, och håller på att återhämta sig från överfallet i bok två. Cecilias motstridiga känslor gällande det här nya lilla barnet beskrivs på ett, tycker jag, jättefint sätt. Självklart är hon glad över barnet, men samtidigt finns massor av tvivel. Konstigt vore det ju annars, med en relation som håller på att lappas ihop efter en otrohetsaffär, fyra barn sedan tidigare och ett krävande arbete. Som Katerina Janouch beskriver det hela så är det OK att tveka, OK att inte vara hundra procent lycklig över en graviditet.

Det finns en klang i Katerina Janouchs språk som tilltalat mig. Det driver fram utan att skynda, och det känns helt naturligt. Lite grand blir det samma känsla som när jag blir glad av ungdomsböcker med språk som inte känns konstruerat, så känns det här trivsamt. Hon håller sig på något vis inom ramarna för ”präktigt” utan att det blir trist och töntigt. Sensuellt är ett ord som kommer för mig?

Berättelsen flyter på bra, mycket relationer och lite spänning på det, precis som i de tidigare böckerna om Cecilia Lund. Jag stör mig lite på John, den äkta mannen, som svängt om så fullständigt och dessutom blir överlycklig över det här nya lilla livet. Nu ska det delas på allt arbete hemma, med barn, städning och tvätt. Plötsligt är det han som är drivande när det gäller att åka och storhandla och skriva matlistor för veckan. Känns lite sådär. Förändringen gick lite väl fort.

Sedan har jag lite svårt för slutet. Jag vill inte avslöja för mycket, men tycker nog att vissa av trådarna som knyts ihop känns lite väl långsökta. Berättelsen hade nog mått bra av att skippa något av spåren. Men, som med så mycket annat; Jag förmodar att det kommer ytterligare en bok, och då kommer jag att läsa även den!

Jag kan bara hålla med Lisa Bjärbo...

(författaren till DET ÄR SÅ LOGISKT ALLA FATTAR UTOM DU)...som skriver att ”…och här ligger jag och lipar” om Jägerfelds andra ungdomsroman. Jag grät så det skvalade, framförallt på slutet. Men jag skrattade också. Många gånger.

HÄR LIGGER JAG OCH BLÖDER; Jenny Jägerfeld
Under en skulpturlektion (hon har fått dispens och ska istället för att göra en skulptur fixa till en hylla) råkar Maja såga av sig toppen på sin ena tumme. Läraren får naturligtvis panik, Maja själv svimmar och det blir blodigt och kaotiskt. Väl på sjukhuset när Maja är omplåstrad och sitter och väntar på sin pappa, som för övrigt utbrister ”Vad har du på dig” det första han gör, så tar pappan när han anländer läraren åt sidan och undrar oroligt; Du tror väl inte hon gjorde det med flit?

Det gjorde hon nu inte, men det tar ett tag att övertyga pappan om detta. De ringer naturligtvis också till Majas mamma för att meddela vad som hänt, men hon hör aldrig av sig tillbaka. Mamman bor i Norrköping och Maja brukar tillbringa varannan helg där tillsammans med sin mamma. Annars bor hon i Stockholm med pappan.

När helgen kommer, utan att de har hört ett ord ifrån mamman, så packar Maja sin väska och sätter sig på tåget. Väl framme tycker hon det är märkligt att mamman inte står där på perrongen och väntar, som hon brukar göra. Hon ringer igen, men får fortfarande inget svar. Hon tar spårvagnen hem till sin mamma, låser upp ytterdörren och går in. Det är ingen där och det ligger heller ingen lapp som mamman har skrivit för att berätta var hon är och varför hon inte hört av sig.

Maja bestämmer sig för att avvakta. Hon kontaktar inte pappan för att meddela honom om att mamman är försvunnen. Antagligen för att hon känner på sig att han skulle kritisera mamman och det vill hon inte. Majas mamma är lite speciell. Hon har ett enormt kontrollbehov, mycket fasta rutiner och hon läser konstant. Hon läser verkligen hela tiden.

Medan hon väntar på att mamman ska höra av sig sitter Maja ute på verandan, och råkar få två stora träflisor i ena foten. Det blir så illa att hon faktiskt måste få hjälp med att plocka ut dem. Hon hittar ingen pincett i badrumsskåpet, och haltar därför iväg till ena grannen.

Där visar det sig vara full fest och ingen märker när hon tar sig in i huset förrän hon är mitt ibland alla människor. Hon får hjälp av en kille som påstår att han heter Justin Case (en blinkning till Meg Rosoff?). Justin får ut stickan, men Maja blir kvar i alla fall.

Även efter det att hon är tillbaka hos pappan så dröjer det bra länge innan hon faktiskt talar om att mamman är borta. Anledningen till att hon känner att hon faktiskt måste säga något är att när hon går igenom mammans (och pappans för den delen, han får varken ha mejl eller facebook lösenord i fred…) mejl så ser hon ett som skulle ha gått i väg till Majas pappa där mamman förklarar att hon inte kan ta emot Maja just den helgen. Maja ser att mejlet inte gått iväg pga av en felaktig bokstav i namnet. Detta gör henne nervös. Hennes mamma skriver absolut inte fel i några adressfält.

Det är inte bara den avsågade tummen och mammans försvinnande som komplicerar Majas tillvaro. Pappans relation till en kvinna som Maja definitivt inte tycker passar, och hennes egen relation till ’Justin’ underlättar inte precis. Men, det är trots allt Majas relation till sin mamma som genomsyrar allt. Det är ett kaotiskt förhållande och lite pö om pö får man reda på händelser under uppväxten som gör att man som läsare förstår att allt inte står riktigt till. Vad som är så skickligt är att vissa av dessa händelser är sådant som Maja plötsligt kommer att tänka på, saker som hon har haft djupt inom sig och inte tillåtit sig själv att tänka på under många år. Så som läsare får man reda på dem samtidigt som de för första gången på länge dyker upp i Majas huvud.

Jag tycker mycket om Maja, och för den delen flera andra personer i den här boken också. Lite likheter med Bella i Twilight, i form av de bådas benägenhet att slå sig och råka ut för olyckor, kan anas! Man både skrattar och gråter. Några riktigt bra onliners finns med och språket är fräscht med vassa formuleringar. Som läsare dras man med i denna otroligt angelägna berättelse från första stund. Och det som man alltid oroar sig för när det gäller ungdomsböcker, att språket ska kännas tillrättalagt och konstruerat, den tanken kommer inte ens i närheten av mitt huvud under läsningen av Här ligger jag och blöder.

Den sjätte gudinnan

DEN SJÄTTE GUDINNAN; Karin Alfredsson


Jag tycker verkligen väldigt mycket om Karin Alfredssons serie om underbara barnmorskan Ellen Elg! En känsla av djup besvikelse infann sig i går kväll när jag skulle gå och lägga mig och det slog mig att jag läst ut boken…! Så kan det gå. Man får hoppas på att en femte del ska komma ut hyfsat snabbt.

De här böckerna står på deckarhyllan, åtminstone i den kommun där jag arbetar som bibliotekarie. Men, jag vet inte jag, jag läser dem inte främst som deckare. Visst är det alltid så att Ellen Elg blir inblandad i någonting som kräver polisutredning eller dylikt, men jag tycker böckerna är så mycket mer! De drabbar mig.

Den här gången befinner sig Ellen i Indien där hon ingår i ett team tillsammans med en indisk kvinnlig advokat. De båda kvinnorna ska utföra ett arbete för FN:s räkning genom att utreda hur väl man använt sina biståndspengar ute i byarna. Ellen Elg (och jag när jag läser!) häpnar över storleken på detta land, den ofantligt stora mängd människor och hur gamla traditioner och lagar fortfarande är de som gäller långt ute på landsbygden.

Kastlösa lever fortfarande utan någon som helst rätt till ett värdigt liv. Även om det numera är inskrivet i lagen att så inte får ske. Fortfarande dör eller skadas många kvinnor för livet i hemmen när de exempelvis ”råkar” ramla in i elden. Eller ramla med oljelampan med en tänd tändsticka i handen. Eller när de ”råkar” bränna sig själva på magen med ett strykjärn…Exemplen är många.

Tydligen är det så, att i Indien ska alla dödsfall eller fall där kvinnor blivit svårt skadade i hemmet inom loppet av sju år efter det att de gift sig, utredas. Det är nämligen alltför vanligt att dessa unga kvinnor (flickor) råkar ut för någonting om de kanske inte blir gravida tillräckligt snabbt. Eller enbart lyckas föda döttrar…

I boken träffar vi bland annat Kali och Amrita. De känner inte varandra från början men kommer ursprungligen från byarna bredvid varandra. Nu har de båda blivit tvungna att flytta till storstaden. Kali på grund av någonting som hon refererar till som ”den fruktansvärda händelsen” och Amrita efter det att hon ”ramlat” in i elden då hon var nygift och inte lyckades uppfylla mannens och svärmoderns krav på vad som förväntades av henne. Deras vägar korsas och trots Kalis misstänksamhet till en början så dras de till varandra. De känner en samhörighet. Amrita klarar sig numera riktigt bra med hjälp av sina matematiska kunskaper. Samma kunskaper som ställde till det för henne där hemma i byn och som orsakade ”olyckan”.

Det här greppet att Ellen Elg i varje bok befinner sig på något nytt ställe i världen där kvinnor på ett eller annat sätt har det svårt, fungerar strålande tycker jag. Förutom en driven berättelse och ett bra språk så får man som läsare alltid bra information om landet i fråga på köpet. Dessa böcker får mig alltid att fundera.

Vad jag kunde sakna lite i Den sjätte gudinnan, är att man inte fick lika mycket information om mannen Björn och barnen där hemma i Sverige. Jag blir nyfiken på hur resten av Ellen Elgs familj har det. Inklusive hennes svärmor!

Silverkniven

SILVERKNIVEN; Maj Bylock


Edit bor tillsammans med sin mormor och morfar. Mamman bor ensam i ett litet torp utanför samhället. Hon är konstnär, och hennes tavlor har oftast mörka lite mystiska motiv. På många av dem kan man ana en hotfull skugga som lurar i utkanten. Ibland mår Edits mamma så dåligt att hon måste läggas in och få hjälp under en period.

Edit är van vid att det är så här, men det innebär inte att hon tycker det är OK, eller att hon mår bra. Tvärtom känner hon ett starkt utanförskap, blir utsatt i skolan och har inte många vänner. Hon söker ständigt efter sin identitet, och det enda stället förutom hemma hos mormor och morfar, där hon känner sig riktigt lugn är i stallet. När hon är tillsammans med favorithästen Lulu mår hon bra. Det är som om de båda kan kommunicera ordlöst med varandra.

Edit får syn på en artikel om ett ridläger som hon väldigt gärna vill åka på. Mamman sätter sig bestämt emot, men eftersom hon inte har några egentliga argument blir det till slut att Edit åker i alla fall. Väl där möts hon och de andra deltagarna av ett väldigt udda syskonpar, med väldigt udda idéer. Till exempel så får ungdomarna endast rida på natten. De får också sy sina egna kåpor.

Berättelsen påminner mig lite om Maria Gripes Skuggserie, med sin mystiska borg med gammaldags klingande namn och det där övernaturliga, som man inte riktigt kan sätta fingret på.

Det här är en berättelse om vampyrer, mörker, förtvivlan och utanförskap. Men också om det ljusa. Om tryggheten som trots allt finns i Edits närhet och om styrkan i att vara flera stycken tillsammans när det goda ska ta upp kampen mot det onda.

Angelologi - Änglarnas tecken

ANGELOLOGI – ÄNGLARNAS TECKEN; Danielle Trussoni


Jag hade nog lite väl höga förväntningar på den här första delen i Angelologi. Gör för änglar vad Meyer gjort för vampyrer, var bara ett av de påståendena om romanen jag läste innan jag läste den själv. Samt att det här skulle bli en ny Da Vinci-koden.

Jag tror inte detta blir någon ny Da Vinci-kod. I alla fall inte för mig. Nu tyckte jag ju inte jättemycket om Da Vincikoden heller när den hade fått smälta lite, och det var den enda (än så länge i alla fall) av Dan Brown som jag tyckt om alls. I cirkelns mitt, Änglar och demoner och Gåtornas palats, som jag också läst var böcker som var trevliga för stunden, men de bleknade snabbt när jag var klar med dem.

Sedan vet jag inte om det blir lika stort med änglar som med vampyrer? Kanske…För mig så kändes det lite sisådär med de bibliska referenserna. Jag har lite svårt att ta exempelvis skapelseberättelsen på allvar, och den och många andra bibliska berättelser ligger till grund för Angelologi.

Bortser man från detta, vilket det var lite svårt för mig att göra, så är det en fängslande berättelse, absolut. Jag kommer säkert att de läsa de andra delarna när de kommer.

Huvudpersonen är Evangeline, som har bott på ett kloster utanför New York sedan hon var 14 år. Mamman är död, pappan träffar hon så gott som aldrig, han är bosatt i Paris, där Evangeline också bodde så länge mamman levde. Mormodern, som kommer att spela en viktig roll i boken, är bosatt i New York, men inte heller henne träffar Evangeline.

Klostret tillhör en orden som ständigt ber. Två nunnor ber på ett särkilt ställe i klostret enligt ett strikt schema. Platsen är aldrig tom, nunnorna avlöser hela tiden varandra.

En dag blir Evangeline, som jobbar i biblioteket på klostret, kontaktad av en man, Verlaine, som är intresserad av brevväxlingen mellan en av klostrets nu döda abbedissor och Abigail Rockefeller. Vid sidan av sin egen forskning gällande Abigail Rockefeller arbetar Verlaine också åt en äldre man med att samla information. Även denna man är intresserad av brevväxlingen mellan de båda kvinnorna.

När Evangeline börjar undersöka saken närmare upptäcker hon att det pågår ett krig mellan Angelologer (forskare) och ättlingar till de fallna änglar som enligt sägnen blev fängslade djupt ner i berget då de svikit guds förtroende och beblandat sig med människorna.

Dessa ättlingar är helt okänsliga, maktgalna och hänsynslösa varelser som lever mitt ibland oss över hela världen, och har gjort så i alla år. De är på jakt efter ett föremål de tror kommer att hjälpa dem att bli av med sjukdomar släktet börjar dra på sig.

Evangelines föräldrar, upptäcker hon, var engagerade i motståndsrörelsen mot dessa varelser och det var också hennes mormor.

Här har jag en liten invändning till. Från att ha varit helt ovetandes om detta heliga krig som pågått i många hundra år, inte vetat mycket om världen utanför klostrets väggar alls, inte varit i kontakt med sin familj på väldigt länge, så rättar Evangeline in sig i ledet lite väl snabbt tycker jag. Det tar inte många sidor innan hon är en fullärd angelolog.

Annars tycker jag att boken är välskriven och har ett språk som driver framåt hela tiden. Den är hyfsat snabbläst, även om det är en hel del namn att hålla reda på. Och som sagt, många bibliska referenser till både händelser och namn. Bortser man från det, eller accepterar kanske är ett bättre ord, så är det en spännande berättelse.

Ska bli intressant nu att se om Angelologi blir lika stor som Twilight och/eller Da Vinci-koden!

Den femte mannen

DEN FEMTE MANNEN; Petter Lidbeck

Jag har inte läst alla delarna i Petter Lidbecks serie 3 tjejer, men jag har läst några stycken. Av de jag har läst så tycker jag nog mest om den här senaste, Den femte mannen.

Det är inga större skillnader om man jämför med de andra delarna, inga direkta överraskningar. Det är fortfarande Pella, Siri och Tyra det handlar om. Siri är fortfarande yrvädret, den rättframma. Hon som gör först och tänker sedan. Tyra är den som, i alla fall försöker, hålla tillbaka sin tvillingsyster så gott det går, och Pella hamnar någonstans mitt i mellan tvillingarna.

Vad som är lite läskigare i den här boken, tycker jag, är att Pellas lillebror Niels råkar illa ut. Niels är det barn Pellas pappa har tillsammans med sin nya fru, Lone, som är dansk.

Det är när Pella passar Niels som han försvinner. Han blir kidnappad och det dröjer inte länge förrän de blir kontaktade av kidnapparna. Lones familj har löjligt mycket pengar, och det är en del av dessa pengar kidnapparna är ute efter.

Det är en klurig berättelse, och tjejerna lyckas med gemensamma ansträngningar lösa det hela, även om det är på håret. Jag vet några som bara går i trean som läser den här serien, men den här tror jag man ska läsa när man går i kanske femman, sexan eller sjuan. Det är rätt så många trådar att hålla reda på.

Jag ser fram emot att få läsa nästa del i serien!

Tack till...

...Piratförlaget och Gilla Böcker AB för recensionsexemplar! Inlägg om böckerna kommer allt eftersom...